Drivmedel, bränsle eller annat energimedium som används för att driva ett fordon.

Bensin

Bensin (ett fossilt bränsle) används ofta som bränsle i förbränningsmotorer och är det drivmedel som används av de flesta personbilar. Bensin påverkar klimatet genom att förbränd bensin bildar koldioxid som drabbar jordens atmosfär. Katalysatorer kan inte eliminera koldioxid.

Nuförtiden får bara blyfri bensin säljas i Sverige. Blytillsatser förbjöds i bensin år 1995. Till äldre bilar som fortfarande kräver att motorerna smörjs använder man blyersättning som kostar några tior att köpa.

På bensinmackar i Sverige finns det huvudsakligen tre olika oktantal på bensin som är 95, 97 och 99.

Diesel

Diesel (kallas även dieselolja), är ett fossilt bränsle som är petroleumbaserat för förbränningsmotorer och det drivmedel som är vanligast för tyngre fordon som lastbilar, traktorer och vägmaskiner. Det förekommer även för personbilar, men i klart mindre utsträckning än bensin. Motorer som drivs med diesel kallas dieselmotorer.

Etanol

Etanol E85 (även kallas fordonsetanol) är namnet på en produkt som normalt består av en blandning av 85 % etanol och 15 % bensin. Den är avsedd för bränsleflexibla bilar, som kan köras på bensin, Etanol E85 eller vilken blandning som helst av dessa två bränslen. Etanol E85 är inte avsedd att tankas i vanliga bensinbilar. Etanol E85 har ca 30 % lägre energiinnehåll än vanlig bensin, vilket innebär en högre drivmedelsförbrukning.

Fordonsgas (CNG)

Fordonsgas är samlingsnamnet för biogas och naturgas eller en blandning av dem båda, som används som drivmedel till fordon. Gasen består till största delen av metan.
Biogas – Förnybar och tillför inte någon ny koldioxid till atmosfären vid förbränning.
Naturgas – Fossilt bränsle som dock medför en minskad miljöpåverkan jämfört med bensin och diesel. Under åren har andelen biogas i fordonsgas ökat. Sedan år 2006 utgör andelen biogas i fordonsgasen i Sverige mer än 50 procent.

Hybrid

När man talar om en hybridbil menar man normalt en bil som kan kombinera el- och bensindrift. Den låga bränsleförbrukningen håller inte bara nere koldioxidutsläppen utan även kostnaderna. Den som väljer en hybridbil slipper dessutom betala fordonsskatt de första fem åren.

En mix av el och bensin minskar förbrukningen av bensin eller diesel med 25-50 procent. Men om hybridbilen också utrustas med en något större elmotor och ett betydligt större batteri kan bilen användas som en traditionell elbil. Biltypen kallas då plug in-hybrid och den kan laddas från elnätet via ett vanligt eluttag.

El

En renodlad elbil har inget avgasrör och ger inga utsläpp i gatumiljö. Elbil kan därför bidra till en bättre luft på gatorna. Elbilen drivs av en eller flera elmotorer som enbart körs på el från ett batteri.

Batteriet i elbilen laddas i elnätet. Det är stort och väger ofta mellan 200 och 500 kg, men å andra sidan har dessa bilar inte någon tung förbränningsmotor. En elmotor är också mer effektiv än en förbränningsmotor vilket innebär att bilens totala energiåtgång kan minska.

De flesta modeller som nu säljs i Sverige har en räckvidd på 10-15 mil. Tesla utgör än så länge undantaget med närmare 50 mils räckvidd enligt tillverkaren.

Hur långt batteriet räcker påverkas kraftigt av utetemperatur och av hur mycket eldriven utrustning man har på i bilen. När det är kallt och man måste värma kupén försvinner en stor del av elen till det och räckvidden blir då kortare.

Trots att elbilarnas räckvidd är betydligt kortare än vad vi är vana vid med ”vanliga bilar” är den fullt tillräckligt för de flesta bilresor som görs dagligen av såväl privatpersoner som företag.

Elmotorn är betydligt effektivare än förbränningsmotorn. I klarspråk betyder det att bilen använder mer av den energi som den "tankar" till att driva fram bilen. Elbilar har bättre acceleration än konventionella bilar särskilt i lägre hastigheter och från stillastående.

Källhänvisning

STR Service (2014). Körkortsboken. 25 upplagan. STR: Landskrona.

STR Service (2013). Du och jag i trafiken. 31 upplagan. STR: Landskrona.

Kristiansson, L. & Åhsblom, Å. (2009). Teoriboken. Upplaga 13. Liber: Stockholm